Stödstrumpor och kompressionsstrumpor gör samma sak med olika kraft: de trycker ihop benet mest vid fotleden och avtagande uppåt (graderad kompression), vilket hjälper venerna att föra blodet tillbaka mot hjärtat, hindrar vätska från att läcka ut i vävnaden och stöttar lymfflödet. Stödstrumpor är lätta (under 15–18 mmHg vid fotleden), säljs receptfritt i klädstorlekar och passar vid trötta, lätt svullna ben av stående, sittande, resor och graviditet. Medicinska kompressionsstrumpor har definierad kompression i klasser (klass 1: 15–21 mmHg, klass 2: 23–32, klass 3: 34–46), mäts ut efter benets omkrets och används vid åderbråck med besvär, efter blodpropp, vid venösa bensår, lymfödem och lipödem, och förskrivs ofta med hjälpmedelsbidrag. Rätt använda, det vill säga rätt klass, rätt storlek, på på morgonen innan benen svullnat och av på kvällen, är de mer effektiva än någon kräm, tablett eller apparat mot svullna ben, och de är det som får effekten av lymfmassage och koppning att hålla i sig. Fel använda (för små, rullade, veckade bakom knät, vid dålig cirkulation i artärerna) kan de skada. Här är klasserna, vem som behöver vad, hur du tar på dem och vanliga misstag.
Stödstrumpa eller kompressionsstrumpa? Klasserna
| Typ | Tryck vid fotleden | Passar för | Var |
|---|---|---|---|
| Stödstrumpa (resestrumpa, "flygstrumpa") | 10–18 mmHg | Trötta, tunga, lätt svullna ben av stående och sittande arbete, långa resor, graviditet utan komplikationer, förebyggande hos friska | Apotek, sportbutik, nätet; klädstorlek, ingen utprovning |
| Kompressionsklass 1 | 15–21 mmHg | Lätta åderbråck, svullnad på kvällen, graviditet med åderbråck, efter skleroterapi, resor vid ökad trombosrisk | Apotek eller bandagist; mätning av omkrets rekommenderas |
| Kompressionsklass 2 | 23–32 mmHg | Åderbråck med tydliga besvär, efter djup ventrombos (minst ett år), venös insufficiens med hudförändringar, läkta bensår, lymfödem och lipödem (ofta platta stickade strumpor), efter venoperation | Förskrivs av läkare eller lymfterapeut, provas ut hos bandagist; hjälpmedelsbidrag i de flesta regioner |
| Kompressionsklass 3 | 34–46 mmHg | Uttalat lymfödem, svår venös insufficiens, återkommande bensår; alltid på ordination | Förskrivning och utprovning |
Längd: knästrumpa räcker för de flesta (svullnaden sitter oftast i underbenet och strumpan sitter kvar bäst); lårstrumpa eller strumpbyxa vid åderbråck eller svullnad ovanför knät, lymfödem i hela benet och efter höftnära operation. Rund- eller plattstickad: rundstickade (vanliga) är tunnare och elastiska och passar ben med normal form; plattstickade med söm är stummare, håller formen på ben med uttalad svullnad, veck eller lipödem och viker sig inte in i hudveck. Öppen eller sluten tå: öppen tå om fötterna blir för varma, vid tåproblem eller för att få på strumpan med en glidsocka.
Vem ska ha kompression, och när?
| Situation | Rekommendation |
|---|---|
| Stående eller sittande arbete, tunga ben på kvällen | Stödstrumpa eller klass 1 knästrumpa dagtid; tillsammans med vadpumpar och promenad. Se svullna ben och fötter |
| Flygresa eller bilresa över 4 timmar | Stödstrumpa eller klass 1 på under hela resan, särskilt vid p-piller, graviditet, övervikt, tidigare blodpropp eller nyligen operation; plus vatten, vadpumpar och gå varje timme |
| Graviditet | Stödstrumpa eller klass 1 från morgonen, gravidmodeller av strumpbyxa eller knästrumpor; klass 2 vid åderbråck eller på barnmorskans råd. Se svullna fötter gravid |
| Åderbråck | Klass 1 vid lätta, klass 2 vid besvär, hudförändringar eller inför och efter behandling. Se åderbråck |
| Efter blodpropp i benet | Klass 2 knästrumpa dagtid i minst ett till två år enligt läkare, för att minska risken för posttrombotiskt syndrom |
| Lymfödem och lipödem | Klass 2 (ibland 3), ofta plattstickad, utprovad av lymfterapeut, dagligen; grunden i behandlingen tillsammans med lymfdränage, rörelse och hudvård. Se lymfödem och lipödem |
| Efter operation (knä, höft, ven) | Enligt klinikens ordination, ofta klass 1–2 i två till sex veckor. Se rehab efter protes |
| Träning och löpning | Kompressionsstrumpor för vaderna ger inget mätbart bättre resultat under loppet, men många upplever mindre vadskak och snabbare återhämtning; mest nytta efteråt och på resan hem. Se återhämtning |
| Sängliggande, sjukhus | Vita antitrombosstrumpor (lågt tryck) enligt vården; inte samma sak som kompressionsstrumpor för gående |
När du inte ska använda kompression, utan fråga läkare först
- Nedsatt cirkulation i benens artärer (fönstertittarsjuka, kalla bleka fötter, sår på tår och häl, diabetes med kärlpåverkan): kompression kan strypa det blodflöde som finns; ankel-armindex ska mätas innan klass 2 eller högre.
- Obehandlad hjärtsvikt med svullna ben: vätskan som pressas tillbaka belastar hjärtat.
- Akut djup ventrombos innan behandling är insatt, rosfeber eller annan hudinfektion, vätskande eksem eller sår utan förband.
- Nedsatt känsel i benen (neuropati) kräver extra kontroll av huden, eftersom tryckskador inte känns.
- Svullnad i ett ben som är ny, varm och öm: bedömning för blodpropp först, inte strumpa.
1177 har mer om kompressionsstrumpor och när de förskrivs.
Mätning, påtagning och skötsel
- Mät på morgonen innan svullnaden, med måttband: smalaste stället ovanför fotknölarna, bredaste på vaden, och för lårstrumpa bredaste på låret, plus längd från golv till knäveck. Storlekstabellen skiljer sig mellan märken; mät om när vikten ändrats.
- Ta på direkt på morgonen, helst innan du stått upp, på torr hud (ingen kräm precis innan, eller låt den dra in). Av på kvällen eller när du lägger dig; sov inte med dem utan ordination.
- Påtagningsteknik: vänd strumpan ut och in ner till hälen, trä på foten och placera hälen rätt, dra sedan upp bit för bit utan att dra i kanten, och släta ut veck med handflatorna. Gummihandskar (disk- eller särskilda) ger grepp och skonar strumpan. Hjälpmedel: glidsocka av silke för öppen tå, påtagningsställning av metall (förskrivs vid behov), rullhjälp; de gör skillnaden mellan använda och oanvända strumpor för många äldre.
- Rätt sittande: ingen veck bakom knät eller vid fotleden (ger tryckskada), kanten rullas aldrig ner (dubbelt tryck som stryper), knästrumpan slutar två fingrar under knävecket, inga rynkor över vristen.
- Tvätt: varje dag eller varannan i 40 grader med milt tvättmedel utan sköljmedel, torka plant eller hängande, aldrig i torktumlare eller på element (elasticiteten förstörs). Två par att växla mellan. Byt var tredje till sjätte månad; när strumpan lätt glider på utan ansträngning har den tappat kompressionen.
- Hud: smörj benen på kvällen när strumpan är av, kontrollera huden dagligen vid känselnedsättning, och klipp tånaglarna så de inte river.
Vanliga misstag
- Tar på strumpan på eftermiddagen när benen redan svullnat: då sitter den för hårt och gör mindre nytta.
- Köper för liten storlek "för mer effekt": ger tryckskador, domningar och att strumpan rullar.
- Använder vanliga stödstrumpor vid lymfödem, bensår eller efter blodpropp, där klass 2 behövs.
- Ger upp efter en vecka för att de är varma eller svåra att få på: byt till öppen tå, tunnare material eller påtagningshjälpmedel i stället.
- Sover med dem på: nattetid behövs ingen kompression hos den som ligger plant, och trycket kan hämma cirkulationen.
- Rullar ner kanten eller viker knästrumpan: dubbelt tryck som stryper som en stasslang.
Kombinera strumpor med lymfmassage och koppning
Lymfmassage och lätt dynamisk koppning flyttar vätska från benen mot ljumskarna, men utan kompression efteråt rinner den tillbaka inom några timmar; strumpan är det som håller resultatet. Rutinen som fungerar: på kvällen, när strumpan är av, lätt lymfmassage med händerna eller den dynamiska koppen på lägsta sug med olja, från foten mot knävecket och från knät mot ljumsken, 5 minuter per ben, följt av högläge (teknik i lymfmassage hemma); på morgonen strumpan på direkt, innan benen svullnat. Vid lymfödem och lipödem: enligt lymfterapeutens upplägg, med strumpa eller bandage direkt efter dränaget. Koppa aldrig över åderbråck, vid blodpropp, över sår eller rosfeber, och inte hårt på ben med kompressionsbehov; mer i lymfdränage, vätskeansamling och när ska man undvika koppning.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan stödstrumpor och kompressionsstrumpor?
Stödstrumpor har lågt tryck (10–18 mmHg), säljs receptfritt i klädstorlekar och passar vid trötta, lätt svullna ben, resor och graviditet. Medicinska kompressionsstrumpor har definierad kompression i klass 1–3 (15–46 mmHg), mäts ut efter benets omkrets och används vid åderbråck med besvär, efter blodpropp, vid bensår, lymfödem och lipödem, ofta med förskrivning.
Vilken kompressionsklass ska jag ha?
Stödstrumpa eller klass 1 vid tunga ben, resor, graviditet och lätta åderbråck; klass 2 vid åderbråck med besvär, efter blodpropp, vid hudförändringar, lymfödem och lipödem, på läkares eller lymfterapeuts ordination; klass 3 vid uttalat lymfödem och svår venös sjukdom, alltid utprovad. Vid dålig cirkulation i artärerna ska cirkulationen mätas innan klass 2.
Hur länge ska man ha kompressionsstrumpor på?
Från morgonen innan benen svullnat till kvällen; inte på natten utan ordination. Vid resor under hela resan. Efter blodpropp dagligen i minst ett till två år enligt läkare, vid lymfödem livslångt. Byt strumpor var tredje till sjätte månad när kompressionen avtagit.
Hur får man på kompressionsstrumpor lättare?
Ta på dem direkt på morgonen på torr hud, vänd strumpan ut och in till hälen, placera hälen först och dra upp bit för bit med gummihandskar utan att dra i kanten. Glidsocka för öppen tå, påtagningsställning (kan förskrivas) eller rullhjälp gör det möjligt även med stel rygg eller svaga händer. Släta ut alla veck, särskilt bakom knät.
Hjälper lymfmassage och koppning tillsammans med stödstrumpor?
Ja, de kompletterar varandra: lymfmassage och lätt koppning på kvällen flyttar vätskan mot ljumskarna, och strumpan på morgonen hindrar den från att komma tillbaka. Utan kompression håller effekten av massagen bara några timmar. Koppa aldrig över åderbråck, vid blodpropp eller över sår.
Relaterade guider
Skriven av Curam. Senast uppdaterad 2026-10-17. Innehållet är allmän information om egenvård och ersätter inte vård. Vid plötsliga, kraftiga eller ovanliga besvär, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Rådgör med läkare innan du koppar om du är gravid, tar blodförtunnande läkemedel eller har en sjukdom som påverkar hud, kärl eller blod.
