D-vitaminbrist: symtomen (trötthet, muskelvärk, värk i skelettet, nedstämdhet, infektioner), vem som får brist, hur mycket D-vitamin du behöver, när du ska ta prov, sol, kost och tillskott som räcker, hur mycket som är för mycket, och muskler och skelett

D-vitamin är egentligen ett hormon som huden tillverkar när UVB-strålning träffar den, och som levern och njurarna sedan aktiverar. Det styr kalciumupptaget i tarmen och därmed skelettet, men D-vitaminreceptorer finns i nästan alla celler: muskler (styrka, återhämtning), immunceller (försvar mot luftvägsinfektioner, reglering av inflammation), hjärnan (humör), bukspottkörteln och hjärtat. Svår brist ger hos barn rakit (engelska sjukan) och hos vuxna osteomalaci: skelettet mineraliseras inte, blir mjukt och värker, musklerna försvagas (svårt att resa sig från stol, gå i trappor, vaggande gång), och frakturer kommer lätt. Måttlig brist, som är det vanliga, är tystare: trötthet, diffus muskelvärk och svaghet, värk i skelettet (ofta skenben, ländrygg, bäcken, revben; ömt när du trycker på benet), nedstämdhet på vintern, fler infektioner, sämre läkning och på sikt benskörhet. I Sverige bildas inget D-vitamin i huden från oktober till mars, oavsett väder, eftersom solen står för lågt; sommarhalvåret 15–30 minuter med armar och ben i sol mitt på dagen några gånger i veckan räcker för ljushyade, men solskydd, skugga, kläder och mörkare hud minskar bildningen kraftigt, och kroppen lagrar bara D-vitamin i några månader. Kosten ger normalt 5–7 mikrogram om dagen (fet fisk, ägg, berikade mejeriprodukter och växtdrycker, matfett), medan rekommendationen är 10 mikrogram (400 IE) för vuxna och 20 mikrogram (800 IE) för alla över 75 och för riskgrupper. Därför har en tredjedel av svenska vuxna låga nivåer på vintern, och betydligt fler i riskgrupperna.

Symtomen på D-vitaminbrist, och vad som liknar

Inget av symtomen är specifikt, och de flesta trötta har inte D-vitaminbrist. Därför: prov hos den som tillhör en riskgrupp eller har symtom, och inte tillskott i blindo i höga doser. Se också trötthet: orsaker och vad som hjälper och muskelvärk.

Vem får brist i Sverige?

• Mörk hud: melanin blockerar UVB; mörkhyade behöver tre till sex gånger längre soltid för samma bildning, och i Sverige räcker inte det. Den största riskgruppen.
• Täckande klädsel av religiösa, kulturella eller yrkesmässiga skäl, och den som alltid använder solskydd eller håller sig i skuggan.
• Sällan ute: inomhusarbete, äldre på boende, långtidssjuka, skiftarbete på natten.
• Över 70: huden bildar en fjärdedel så mycket D-vitamin som hos en 20-åring, och njurarna aktiverar sämre.
• Övervikt: D-vitamin lagras i fettväven och når inte blodet; behovet är ofta dubbelt.
• Magtarmsjukdom: celiaki, Crohns, ulcerös kolit, efter överviktsoperation, gallsjukdom, kronisk pankreatit: fettlösliga vitaminer tas upp dåligt.
• Läkemedel: antiepileptika, kortison, vissa hiv- och svampmedel, orlistat, kolestyramin.
• Gravida och ammande med låg sol eller mörk hud; spädbarn (D-droppar till alla barn under två år).
• Njursjukdom, leversjukdom, hyperparatyreoidism och sjukdomar som benskörhet där nivån ska vara optimal.
• Vegansk kost utan berikade produkter, och den som inte äter fisk.

När du ska ta prov, och vad siffrorna betyder

Provet heter 25-hydroxyvitamin D (25-OH-D) och tas på vårdcentralen vid symtom hos någon i riskgrupp, vid benskörhet, vid oförklarad muskelvärk eller värk i skelettet, vid magtarmsjukdom, före behandling med benskörhetsläkemedel, och ibland vid utredning av trötthet. Screening av friska utan riskfaktorer rekommenderas inte. Under 25 nmol/l är svår brist och behandlas med höga doser under läkares kontroll (ofta 50–100 mikrogram om dagen i tre månader, eller veckodoser, sedan underhåll). 25–50 nmol/l är brist eller otillräcklig nivå och behandlas med 20–50 mikrogram om dagen. 50–75 nmol/l är tillräckligt för skelettet; vissa riktlinjer siktar på över 75 vid benskörhet och andra sjukdomar. Över 125 nmol/l ger ingen extra nytta och över 250 är risk för förgiftning. Ta provet på vintern om du vill veta ditt lägsta värde, och ta om det efter tre till fyra månaders behandling. Kalcium och PTH tas ofta samtidigt.

Hur mycket D-vitamin räcker, och hur mycket är för mycket?

1. Friska vuxna med normal sol på sommaren: 10 mikrogram (400 IE) om dagen från kost och vid behov tillskott, särskilt oktober till mars. Många får det från berikad mjölk, matfett och fisk två gånger i veckan; den som inte gör det tar en tablett.
2. Riskgrupper och alla över 75: 20 mikrogram (800 IE) om dagen året runt, enligt Livsmedelsverket. Mörk hud, täckande klädsel, lite sol, övervikt: samma.
3. Vid påvisad brist: den dos läkaren ordinerar, oftast 20–50 mikrogram om dagen (800–2 000 IE) eller en högdoskur, följt av underhåll. Ta med en fettrik måltid: upptaget mer än fördubblas.
4. Övre säker gräns: 100 mikrogram (4 000 IE) om dagen för vuxna utan läkarkontroll. Högre doser i månader ger hyperkalcemi: illamående, törst, förstoppning, njursten, hjärtrytmrubbningar och förvirring. D-vitaminförgiftning kommer aldrig av sol (huden reglerar) utan bara av tillskott, och "megadoser" som 10 000 IE dagligen som säljs på nätet är inte säkrare för att de är populära.
5. D3 (kolekalciferol) höjer nivån bättre än D2 och är standard; droppar, tabletter och spray fungerar lika bra; K2 behöver inte läggas till trots marknadsföringen. Kalciumtillskott bara vid lågt kalciumintag från kosten.
6. Sol: april till september, 15–30 minuter mitt på dagen med armar och ben bara, några gånger i veckan, utan att bränna sig, ger ljushyade ett lager inför hösten; mörkhyade behöver mycket mer och bör räkna med tillskott. Solarium rekommenderas inte för D-vitamin (hudcancerrisken).
7. Kost: fet fisk (lax, makrill, sill, 100 g ger 10–20 mikrogram), ägg (1 mikrogram), berikad mjölk, fil, yoghurt, växtdrycker och matfett (1–2 mikrogram per portion), kantareller och solbelysta svampar. Det är svårt att nå 10 mikrogram från kosten utan fisk och berikat.

D-vitamin, muskler, skelett och återhämtning

Muskelcellerna har D-vitaminreceptorer som styr proteinsyntes, kalciumhantering och de snabba muskelfibrernas funktion. Vid brist blir musklerna svagare och tröttare, återhämtningen efter träning långsammare, och fallrisken hos äldre ökar; studier på äldre med brist visar bättre styrka, balans och färre fall efter tillskott, och studier på idrottare med låga nivåer visar bättre muskelfunktion och färre stressfrakturer efter korrigering. Hos den som har normala nivåer ger extra D-vitamin däremot ingen extra styrka eller prestation: effekten finns bara vid brist. För skelettet är D-vitamin tillsammans med kalcium och belastning det som håller benet mineraliserat, och vid benskörhet ska nivån hållas över 50–75 nmol/l; se benskörhet. För immunförsvaret minskar tillskott luftvägsinfektioner hos dem med brist, inte hos dem med normala nivåer; se stärka immunförsvaret. Och för muskelvärken som är ett av de vanligaste symtomen: koppning, massage och värme lindrar värken i stunden genom ökad genomblödning och avslappning, och lätt koppning av lår, överarmar och rygg två till tre gånger i veckan är ett rimligt sätt att orka röra sig under de månader det tar att fylla på depåerna, men värken försvinner först när bristen är åtgärdad, så ta provet. Vid osteomalaci med ömt skelett: lätt sug, inte över ömma ben, och ingen hård massage förrän nivån är normal. Mer i muskelvärk och koppning hemma.

Läs mer

Trötthet: orsaker och vad som hjälper, muskelvärk, benskörhet, stärka immunförsvaret, fibromyalgi, restless legs, domningar i fötterna och sömnbrist.

Vanliga frågor

Vilka är symtomen på D-vitaminbrist?

Trötthet som är värst på vintern, diffus muskelvärk och svaghet i lår, överarmar och rygg (svårt att resa sig och gå i trappor), molande värk i skelettet (skenben, ländrygg, bäcken, revben, ömt när du trycker), nedstämdhet november till mars, fler och längre luftvägsinfektioner, och på sikt benskörhet och frakturer. Inget symtom är specifikt, så ta prov om du tillhör en riskgrupp eller har symtomen; järnbrist, sköldkörtel och sömnbrist ger liknande bild.

Hur mycket D-vitamin ska man ta?

10 mikrogram (400 IE) om dagen för friska vuxna, från kost och vid behov tillskott, särskilt oktober till mars; 20 mikrogram (800 IE) året runt för alla över 75 och för riskgrupper (mörk hud, täckande klädsel, lite sol, övervikt, magtarmsjukdom). Vid påvisad brist den dos läkaren ordinerar, ofta 20–50 mikrogram. Övre säker gräns utan läkarkontroll är 100 mikrogram (4 000 IE) om dagen; mer i månader kan ge förgiftning. Ta med en fettrik måltid.

Vem bör ta prov på D-vitamin?

Den som har symtom och tillhör en riskgrupp (mörk hud, täckande klädsel, sällan ute, över 70, övervikt, magtarmsjukdom, vissa läkemedel), den med benskörhet, oförklarad muskelvärk eller värk i skelettet, och ibland vid utredning av trötthet. Provet heter 25-OH-D: under 25 nmol/l är svår brist, 25–50 brist, över 50 tillräckligt. Screening av friska utan riskfaktorer rekommenderas inte. Ta om provet efter tre till fyra månaders behandling.

Får man D-vitamin av solen på vintern i Sverige?

Nej. Från oktober till mars står solen så lågt att UVB inte når huden i tillräcklig mängd, oavsett väder och hur mycket du är ute. Sommarhalvåret räcker 15–30 minuter mitt på dagen med armar och ben bara några gånger i veckan för ljushyade, men lagret håller bara några månader. Mörkhyade behöver tre till sex gånger längre tid och bör räkna med tillskott året runt. Solarium rekommenderas inte.

Hjälper D-vitamin mot muskelvärk och trötthet?

Ja, om du har brist: muskelstyrka, trötthet, värk och fallrisk förbättras inom några månader när nivån normaliserats, och äldre med brist får bättre balans och färre fall. Om nivån redan är normal ger extra D-vitamin ingenting. Under tiden depåerna fylls på lindrar koppning, massage, värme och lätt rörelse muskelvärken i stunden, men värken försvinner först när bristen är åtgärdad; ta provet i stället för att gissa.

Relaterade guider

• Järnbrist – symtom, ferritin och vad som hjälper
• B12-brist – symtom, vem som drabbas och behandling

Skriven av Curam. Senast uppdaterad 2026-10-17. Innehållet är allmän information om egenvård och ersätter inte vård. Vid plötsliga, kraftiga eller ovanliga besvär, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Rådgör med läkare innan du koppar om du är gravid, tar blodförtunnande läkemedel eller har en sjukdom som påverkar hud, kärl eller blod.