Knät är kroppens största led och den som oftast gör ont hos både löpare, stillasittande och äldre, och var smärtan sitter är den bästa ledtråden: insidan vid meniskskada, inre ledbandet, pes anserinus (senfästena under ledspringan) och artros; utsidan vid löparknä (ITB) och yttre menisken; framsidan och under knäskålen vid främre knäsmärta (knäskålen glider snett), hopparknä (senan under knäskålen) och slemsäcksinflammation (svullen kudde framför knäskålen efter knästående); bakom knät vid Bakercysta, spänd baksida lår eller vad, och i sällsynta fall blodpropp; och hela knät med svullnad vid artros, skada eller inflammation (svullet knä). Lägg till när det gör ont (trappor ner: knäskål och framsida lår; huksittande och vridning: menisk; efter löpning: ITB eller hopparknä; stel efter sittande och på morgonen: artros; på natten: artros eller inflammation) och hur det började (vridning med foten i golvet: menisk eller ledband; smygande med mer träning: överbelastning; utan orsak över 50: artros), så har du oftast svaret. Det som hjälper nästan all knäsmärta är detsamma: starka lår- och höftmuskler, belastning i rätt dos i stället för vila, viktstabilitet, och koppning av de muskler runt knät som drar snett i leden. Här är kartan, varningssignalerna och vad du gör.
Var gör det ont? Kartan
| Var och när | Känns igen på | Troligast | Guide |
|---|---|---|---|
| Insidan, längs ledspringan, värre vid huksittning och vridning | Ömt när du trycker i springan, svullnad, klickande, ibland låsning | Meniskskada (akut hos yngre, degenerativ över 40) | Meniskskada |
| Insidan, 2–3 cm under ledspringan, värre i trappor och på natten när knäna ligger mot varandra | Ömt på en punkt på skenbenets insida, ofta hos löpare, överviktiga och vid artros | Pes anserinus-tendinopati/bursit | Artros i knät (avsnittet om insidan) |
| Insidan efter en vridning utåt eller slag mot utsidan | Ömt över ledbandet ovanför och nedanför ledspringan, känns instabilt i sidled | Inre ledbandsskada (MCL) | Fysioterapeut; principerna i stukad fot gäller (PEACE & LOVE) |
| Utsidan, strax ovanför ledspringan, kommer efter 10–20 minuters löpning eller i nedförsbacke | Brännande, skarp smärta på utsidan vid viss knävinkel, försvinner i vila | Löparknä (ITB-syndrom) | Löparknä |
| Runt eller bakom knäskålen, värre i trappor ner, huksittande och efter långt sittande ("bioknä") | Diffus värk framtill, knastrar, svårt att peka ut | Främre knäsmärta (patellofemoralt smärtsyndrom): svag höft och lår, knäskålen glider snett | Löparknä och känsliga knän |
| Under knäskålens spets, värre vid hopp, start av pass | Ömt på en punkt på senan nedanför knäskålen | Hopparknä (patellar tendinopati) | Löparknä (avsnittet om hopparknä) |
| Framför knäskålen, mjuk svullen kudde | Efter knästående arbete eller slag, varmt och rött vid infektion | Slemsäcksinflammation (prepatellär bursit) | Svullet knä |
| Bakom knät, spänt eller en bula | Spänning när du böjer eller sträcker helt, bula i knävecket | Bakercysta (vätska från leden), ofta med artros eller menisk | Svullet knä (Bakercysta-avsnittet) |
| Bakom knät, i vaden, plötsligt med svullnad och värme | Ömt, svullet, varmt underben utan skada, ibland efter resa eller sängläge | Blodpropp (DVT), ska bedömas samma dag | Vårdcentral eller akut |
| Hela knät, stelt på morgonen och efter sittande, över 50 | Värk vid belastning, knastrar, svullnar periodvis, sämre i kyla | Artros | Artros i knät |
| Hela knät, kraftigt svullet inom en timme efter skada | Knäpp, instabilt, kan inte belasta | Korsbandsskada eller fraktur | Akut; se svullet knä |
| Flera leder, varmt, morgonstelt över en timme | Svullnad utan skada, trötthet, ibland feber | Reumatisk sjukdom, gikt, infektion | Vårdcentral; Reumatism |
| Smärta som strålar till knät från höften eller ryggen | Knät är inte ömt när du trycker, höften stel eller ryggen gör ont | Höftartros (ger ofta knäsmärta hos äldre), ischias | Ont i höften, Ischias |
Varningssignaler: när ont i knät betyder vård
- Samma dag: kraftig svullnad inom en timme efter en skada, ett tydligt knäpp följt av instabilitet, du kan inte belasta benet eller sträcka knät (låst), knät är varmt, rött och svullet med feber (infektion i leden är akut), eller underbenet är svullet, varmt och ömt utan skada (blodpropp).
- Inom en till två veckor: svullnad som kommer utan skada och inte går ner, låsningar eller upphakningar, smärta som väcker dig, smärta som inte förbättrats alls på tre till fyra veckor med egenvård, ett knä som ger vika upprepade gånger, eller knäsmärta hos barn och ungdomar som haltar.
1177 har mer om ont i knät och när du ska söka vård.
Det som hjälper nästan all knäsmärta
- Styrka i lår och höft. Knät styrs av musklerna ovanför det: svag framsida lår (särskilt insidan), svag rumpa och höftens utsida låter knät falla inåt och knäskålen glida snett. Knäböj till smärtfritt djup, step-ups, höftlyft, sidosteg med band och enbensbalans tre gånger i veckan är den behandling som har bäst stöd vid löparknä, främre knäsmärta, artros och efter meniskskada. Program i ben- och rumpövningar hemma och träna med gummiband.
- Belastning i rätt dos, inte vila. Brosk, senor och menisker behöver belastning för att må bra; regeln är smärta upp till 3 av 10 under aktivitet som inte är värre nästa morgon. Minska det som gör mest ont (hopp, backar, djupa knäböj) tillfälligt, ersätt med cykel, simning och gång, och trappa upp.
- Vikt och skor. Varje kilo kroppsvikt blir tre till fyra på knäskålen i trappor; fem procents viktnedgång ger tydligt mindre smärta vid artros. Skor med dämpning och stöd, och byte av löparskor var 600–800 km.
- Rörlighet i fotled och höft: stel fotled och höft tvingar knät att kompensera; se stel i kroppen och stretcha höften.
- Värme för stela knän, kyla för akut svullnad de första dagarna; därefter är rörelse och koppning av musklerna runt knät det som ger mest.
- Receptfri smärtlindring vid behov för att kunna träna; gel med antiinflammatoriskt medel lokalt på knät vid artros har stöd och färre biverkningar än tabletter.
Koppning runt knät: det här gäller
Koppning görs på musklerna runt knät, inte på själva leden: framsida lår (särskilt insidan ovanför knäskålen), utsidan av låret (ITB och vastus lateralis), baksida lår, vaden och vid behov höftens utsida. Det lossar de muskler som drar knäskålen snett, ökar blodflödet till senor med dålig cirkulation (hopparknä, pes anserinus) och minskar den skyddsspänning som gör knät stelt efter skada och vid artros. Koppa inte direkt på knäskålen, i knävecket, på en svullen och varm led, på ett låst knä, över färska skador de första dagarna, vid misstänkt blodpropp, eller över färska operationssår.
- Framsida lår: den dynamiska koppen med olja, lätt till medelsug, långa drag från strax ovanför knäskålen upp mot höften, 2 minuter; extra på insidan (vastus medialis) vid främre knäsmärta och artros.
- Utsidan av låret: drag från knäts utsida upp mot höften längs ITB, 2 minuter; det ställe som gör mest vid löparknä. En statisk kopp på den ömmaste punkten i 3 minuter.
- Baksida lår och vad: från knävecket upp mot sätet 1–2 minuter, och från hälen upp mot knävecket 1–2 minuter; hoppa över knävecket.
- Runt knät när det inte är svullet: den lilla koppen med lägsta sug i korta drag från knäts sidor uppåt, 30 sekunder per sida, för att dränera; aldrig på knäskålen.
- Avsluta med lårspänningar, step-ups eller knäböj medan musklerna är varma. Program: koppningsprogrammet för känsliga knän och för löpare.
Fler situationer i när ska man undvika koppning; vid blodförtunnande, fråga läkare.
Vad är rimligt att förvänta sig?
Löparknä och främre knäsmärta: tydligt bättre på fyra till åtta veckor med höft- och lårstyrka och justerad löpdos. Hopparknä och pes anserinus: tre månaders tung, långsam styrketräning. Meniskskada: tre till fyra månaders rehab för de flesta. Artros: smärtan minskar med tolv veckors träning och håller i sig så länge du fortsätter; artrosen i sig går inte tillbaka men funktionen kan bli bra i många år. Smärta som inte svarar alls på åtta veckors riktig rehab ska bedömas igen.
Vanliga frågor
Varför gör det ont på insidan av knät?
Vanligast är meniskskada (ömt i ledspringan, värre vid huksittning och vridning), pes anserinus (ömt på en punkt 2–3 cm under ledspringan, värre i trappor och på natten), inre ledbandet efter en vridning, eller artros (stelt på morgonen, värk vid belastning, över 50). Tryck och känn var det är ömmast; det skiljer dem åt.
Varför gör det ont i knät i trappor?
Trappor ner belastar knäskålen med tre till fyra gånger kroppsvikten; smärta runt eller bakom knäskålen i trappor är nästan alltid främre knäsmärta (svag höft och lår, knäskålen glider snett) eller artros bakom knäskålen. Trappor upp med smärta på insidan under ledspringan är pes anserinus. Styrka i lår och höft är behandlingen i båda fallen.
Varför gör det ont i knät på natten?
Nattlig knäsmärta är vanligast vid artros (värk efter dagens belastning), pes anserinus (knäna ligger mot varandra i sidoläge; en kudde mellan knäna hjälper) och inflammation. Nattlig smärta med svullnad och värme, eller som väcker dig varje natt utan tydlig orsak, ska bedömas.
Ska man träna med ont i knät?
Ja, i rätt dos: smärta upp till 3 av 10 under aktivitet som inte är värre nästa morgon är okej, och styrketräning för lår och höft är den behandling som har bäst stöd vid nästan all knäsmärta. Byt tillfälligt ut det som gör mest ont (hopp, backar, djupa knäböj) mot cykel, simning och gång. Vila helt gör knät svagare och stelare.
Hjälper koppning mot ont i knät?
Koppning av musklerna runt knät (framsida och utsida lår, baksida lår, vad) lossar det som drar knäskålen snett, ökar blodflödet till senorna och minskar skyddsspänningen, vilket gör att övningarna går lättare. Koppa inte på knäskålen, i knävecket, på en svullen och varm led eller på ett låst knä.
Relaterade guider
- Ont i ryggen – var gör det ont och vad kan det vara?
- Slemsäcksinflammation (bursit) – höft, knä, axel, armbåge, häl
- Växtvärk, Osgood-Schlatter och Severs – ont i benen hos barn
- Rehab efter knäprotes och höftprotes – vecka för vecka
- Knakar i knät och knäppande leder – ofarligt eller inte, och vad som hjälper
- Bakercysta och ont i knävecket – symtom, orsaker, övningar och när du ska söka vård
Skriven av Curam. Senast uppdaterad 2026-10-17. Innehållet är allmän information om egenvård och ersätter inte vård. Vid plötsliga, kraftiga eller ovanliga besvär, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Rådgör med läkare innan du koppar om du är gravid, tar blodförtunnande läkemedel eller har en sjukdom som påverkar hud, kärl eller blod.
