Guider om koppning
Järnbrist: symtom, vad ferritin betyder och vilka värden som räknas, vem som drabbas, järnbrist utan blodbrist, kost och tillskott som fungerar, behandlingstid, och kopplingen till trötthet, frusenhet, restless legs, håravfall och hjärtklappning
Trött hur mycket du än sover, fryser när andra inte gör det, andfådd i trappan, rastlösa ben på kvällen, tappar hår, blek och lätt hjärtklappning: järnbrist är den vanligaste näringsbristen i världen och den vanligaste behandlingsbara orsaken till trötthet hos kvinnor i fertil ålder, och den missas ofta eftersom blodvärdet (Hb) kan vara normalt medan järndepåerna (ferritin) är tömda. Vem som helst med riklig mens, graviditet, vegetarisk eller vegansk kost, magproblem (celiaki, IBD, magsyrahämmare, magsäcksoperation), uthållighetsträning eller täta blodgivningar ligger i riskzonen. Här är symtomen, vad ferritin och transferrinmättnad betyder och vilka värden som faktiskt räknas (ferritin under 30 är brist, många mår bättre över 50), skillnaden mellan järnbrist och järnbristanemi, vem som drabbas och varför, vilka prover du ska be om, kost som ger järn (och vad som hämmar upptaget), hur du tar tillskott för att det ska fungera (varannan dag, med C-vitamin, inte med kaffe eller kalcium), när dropp behövs, hur lång tid det tar innan du mår bättre, och kopplingen till trötthet, frusenhet, restless legs, håravfall och hjärtklappning, med vad koppning och rörelse kan och inte kan göra under tiden.
Läs mer
Infraröd bastu: så fungerar den, skillnaden mot vanlig bastu, fördelarna, vad forskningen säger (hjärta, smärta, återhämtning, hud, vikt), infraröd bastu hemma (filt, kabin, pris), när du inte ska basta, och infraröd bastu eller koppning
Infraröd bastu värmer kroppen direkt med infraröd strålning i stället för att först hetta upp luften, vilket gör att du svettas ordentligt redan vid 40–60 grader och kan sitta längre än i en 80–100-gradig vedbastu. Den har blivit ett av de populäraste återhämtningsverktygen hemma, med filtar från ett par tusen och kabiner från tiotusentals kronor, och marknadsförs med allt från avgiftning till viktnedgång. Här är vad som faktiskt stämmer: värmen ger samma kärlvidgning, puls- och cirkulationsökning som vanlig bastu, det finns hygglig evidens för lindring av muskel- och ledvärk, bättre återhämtning efter träning, lägre blodtryck och bättre sömn, och inget stöd för avgiftning eller fettförbränning utöver vätskeförlust. Här är skillnaden mellan infraröd och traditionell bastu, vad forskningen säger punkt för punkt, hur du använder infraröd bastu hemma (temperatur, tid, vätska, filt eller kabin), vem som inte ska basta, och hur infraröd bastu och koppning kompletterar varandra: värmen förbereder vävnaden och koppningen gör det lokala jobbet i de spända musklerna efteråt.
Läs mer
Fryser du alltid? Varför du fryser lätt när andra inte gör det (järnbrist, sköldkörtel, låg vikt, cirkulation, stress, hormoner, läkemedel), när du ska ta prov, vad som hjälper, och hur koppning och rörelse förbättrar cirkulationen
Du har tröja på dig i juli, kalla fötter i sängen året runt, och fryser på kontoret där alla andra sitter i kortärmat. Att frysa lätt är ett av de vanligaste besvären som sällan tas på allvar, och det har nästan alltid en förklaring: kroppen prioriterar att hålla de inre organen varma och drar ned värmen i händer, fötter och hud när den av någon anledning inte har marginal. Orsakerna i vanlighetsordning: järnbrist (den vanligaste hos kvinnor, även med normalt blodvärde), underfunktion i sköldkörteln, låg vikt eller lite muskelmassa (muskler är kroppens värmeelement), nedsatt cirkulation, kronisk stress och sömnbrist (sänker ämnesomsättningen), hormonsvängningar, vissa läkemedel, och att vara kvinna (sju gånger vanligare, av fysiologiska skäl). Här är hur du läser av din egen frusenhet, vilka prover du ska be om (Hb, ferritin, TSH, B12, blodsocker), varningssignalerna, vad som hjälper på riktigt (järn vid brist, muskler, rörelse, mat, sömn, kläder i lager, värme utifrån), och hur koppning av vader, lår och rygg plus daglig rörelse förbättrar cirkulationen till händer och fötter.
Läs mer
Hur många steg om dagen? 10 000 steg: var siffran kommer ifrån, vad forskningen faktiskt säger (7 000–8 000 räcker för de flesta), promenadens effekter på hjärta, vikt, humör, sömn och leder, hur fort du ska gå, så kommer du upp i stegen, och återhämtning
10 000 steg om dagen är ett av världens mest spridda hälsoråd, och det kommer inte från forskning utan från en japansk stegräknarreklam 1965. Sedan dess har forskningen hunnit ikapp: de stora studierna de senaste åren, på hundratusentals människor, visar att risken att dö i förtid sjunker brant upp till ungefär 7 000–8 000 steg om dagen, fortsätter sjunka svagare upp till 10 000–12 000, och sedan planar ut, att varje tusen steg extra från en låg nivå ger stor effekt, och att takten spelar roll men mindre än antalet. Här är var siffran kommer ifrån, vad forskningen faktiskt visar för olika åldrar, promenadens effekter på hjärta, blodtryck, vikt, blodsocker, humör, sömn, leder och lymfa, hur fort du ska gå, hur du räknar utan stegräknare, hur du kommer upp i stegen när du sitter hela dagen, och det som nästan alla promenadguider missar: återhämtning för fötter, vader, knän och höfter när du går mer än kroppen är van vid, med stretch, skor och koppning av vaderna som gör att du orkar fortsätta.
Läs mer
Naprapat, kiropraktor, fysioterapeut eller osteopat: vem ska du gå till? Skillnaderna i utbildning, legitimation och metod, vad de gör vid ont i rygg, nacke och knä, vad det kostar, när vårdcentralen är första steget, när egenvård räcker, och koppning
Ryggen har gjort ont i tre veckor, nacken låser sig varje måndag, och du vet inte om du ska boka naprapat, kiropraktor, fysioterapeut eller osteopat, eller om du borde gå till vårdcentralen först. Det är en av de vanligaste frågorna vi får, och svaret är mindre dramatiskt än yrkesgruppernas marknadsföring: alla fyra behandlar samma besvär, forskningen visar att de olika manuella metoderna ger ungefär lika resultat på kort sikt, och det som avgör är behandlarens kompetens, om du får övningar och förklaringar med dig hem, och om du faktiskt gör dem. Här är skillnaderna i utbildning, legitimation och metod (naprapat och kiropraktor är legitimerade med fokus på manuell behandling, fysioterapeuten är vårdens egen rehabexpert, osteopaten saknar legitimation i Sverige), vad de typiskt gör vid rygg, nacke, axel, knä och huvudvärk, vad ett besök kostar och vad som ingår i högkostnadsskyddet, när du ska gå till vårdcentralen först (varningssignalerna), när egenvård räcker, hur du känner igen en bra behandlare och en dålig, och hur koppning hemma passar ihop med behandling.
Läs mer
Psoriasis: symtomen och typerna (plack, hårbotten, naglar, guttat, invers, psoriasisartrit), varför det blossar, behandling som fungerar från kräm till biologiska läkemedel, egenvård för hud och hårbotten, och när massage, olja och koppning är okej
Röda, välavgränsade fläckar med silvervita fjäll på armbågar, knän, ländrygg och i hårbotten, naglar som blir gropiga, och ibland stela, svullna leder: psoriasis drabbar två till tre procent av befolkningen, ser ut som ett hudproblem men är en immunsjukdom i hela kroppen, och den som har den vet att det inte handlar om torr hud. Huden förnyas på fyra dagar i stället för fyra veckor, inflammationen sitter i hud, leder och kärl, och sjukdomen går i skov som styrs av stress, infektioner, alkohol, rökning, vissa läkemedel och, viktigt för den här guiden, mekanisk retning av huden: där psoriasishud rivs, skavs eller trycks kan nya fläckar uppstå. Här är typerna och hur du känner igen dem, hur psoriasis skiljer sig från eksem och svamp, varför det blossar, behandlingen som faktiskt fungerar (mjukgörare, kortison och D-vitaminkräm, ljus, tabletter och de biologiska läkemedel som gett många helt ren hud), egenvård för hårbotten och naglar, kopplingen till leder, hjärta och humör, och ärligt om massage, oljor och koppning: bra för stressen och musklerna på frisk hud, men aldrig över plack, och med regler som gör att det inte triggar nya.
Läs mer
Eksem hos vuxna: atopiskt eksem, handeksem, torrt eksem och kontakteksem, hur du ser vilket du har, varför det blossar, hudvård och behandling som fungerar, kortisonkräm utan rädsla, och när massage, olja och koppning är okej
Kliande, röda, torra fläckar i armvecken, sprickor på fingrarna som aldrig läker, en hud som reagerar på allt från ull till parfym, och nätter där klådan väcker dig. Eksem är inte bara en barnsjukdom: var femte vuxen har någon form, atopiskt eksem kan komma tillbaka vid 30 eller debutera vid 50, och handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade sjukdomen i Sverige. Gemensamt för alla eksem är en skadad hudbarriär som läcker fukt och släpper in retande ämnen, och en inflammation som klådan gör värre eftersom du kliar. Här är de fyra vanliga typerna och hur du ser vilken du har, varför det blossar (tvätt, väder, stress, sömnbrist, allergener, hormoner), den hudvård som faktiskt läker barriären (mjukgörare i rätt mängd, rätt tvätt, ingen parfym), behandlingen som fungerar och varför kortisonkräm är tryggare än ryktet, när du ska söka vård, och ärligt om massage, oljor och koppning: mjukgörande olja kan vara en del av vården, men massage och koppning hör hemma på frisk hud, aldrig på ett eksem i skov.
Läs mer
Förklimakteriet (perimenopaus): symtomen som kommer först (oregelbunden mens, sömn, humör, hjärtklappning, ledvärk), i vilken ålder det börjar, hur du vet att du är där utan hormonprov, vad som hjälper, och koppning mot sömn, stress, svullnad och värk
Du är 44 och sover plötsligt dåligt, vaknar klockan fyra med hjärtklappning, får PMS som är värre än i tonåren, mensen kommer när den vill, lederna värker på morgonen och du känner inte igen ditt humör. Blodproven är normala och läkaren säger att du är för ung för klimakteriet. Det här är förklimakteriet, perimenopausen, de två till tio år före sista mensen då äggstockarnas hormonproduktion börjar svänga, och det börjar i genomsnitt vid 45 men ofta redan vid 40. Det är den fas som ger flest symtom och minst förståelse, eftersom mensen fortfarande kommer, hormonproverna säger ingenting (nivåerna svänger från dag till dag) och symtomen förväxlas med stress, depression, sköldkörtel och vanligt åldrande. Här är vad som händer i kroppen, de tidiga symtomen i ordning, hur du vet att du är i förklimakteriet utan prov, vad som skiljer det från det som liknar, vad som hjälper (sömn, träning, alkohol, hormonbehandling som numera rekommenderas tidigare, lokalt östrogen, KBT), och hur koppning och lymfmassage lindrar det som är mest påtagligt: sömnen, stressen, svullnaden, ledvärken och spänningen i nacke och rygg.
Läs mer
Stärka immunförsvaret: hur det fungerar och varför det inte ska boostas, vad som faktiskt har effekt (sömn, rörelse, stress, kost, vaccin), vad som inte har det (de flesta tillskott), lymfsystemets roll, och vad koppning gör och inte gör
Varje höst säljs det för miljoner i tillskott som ska "boosta immunförsvaret", och varje höst blir vi förkylda ändå. Immunförsvaret är inte en muskel som kan pumpas upp, utan ett balanserat system av celler, signaler och barriärer som ska reagera precis lagom: för svagt och infektioner tar över, för starkt och du får allergi, inflammation och autoimmun sjukdom. Det som faktiskt påverkar hur ofta du blir sjuk och hur snabbt du blir frisk är inte en kapsel utan grunderna: sömn (den enskilt största faktorn, mätt i hur många som blir förkylda efter samma virus), regelbunden måttlig rörelse, hanterbar stress, en kost med tillräckligt protein, grönsaker och fibrer, normal vikt, måttligt med alkohol, rökstopp, D-vitamin om du har brist, och vaccin. Här är hur immunförsvaret fungerar, vad som har bevisad effekt och hur stor, vad som är bortkastat (de flesta tillskott, "detox", kalla bad som mirakelkur), lymfsystemets roll som immunförsvarets transportnät, och ärligt om koppning och lymfmassage: de gör inte att du slipper förkylningar, men de håller lymfan i rörelse, sänker stress och förbättrar sömn och återhämtning, vilket är de vägar som faktiskt spelar roll.
Läs mer