Hjärtklappning betyder att du blir medveten om ditt hjärtas slag: de känns hårdare, snabbare, oregelbundna eller som om hjärtat "hoppar över" ett slag. Hjärtat slår normalt 50–100 gånger i minuten i vila utan att du märker det; det du känner vid hjärtklappning är antingen att slagen blivit kraftigare (adrenalin), att pulsen gått upp (ansträngning, stress, feber, blodbrist, sköldkörtel), eller att rytmen för ett ögonblick rubbats av ett extraslag: en impuls som kommer för tidigt, ger ett svagt slag du inte känner, följs av en kompensatorisk paus och sedan ett kraftigt slag som känns som en duns i bröstet eller halsen. Extraslag har i praktiken alla människor, flera om dagen, och de märks nästan bara i vila och i sängen när inget annat distraherar. Hos ett friskt hjärta är de ofarliga, även när de kommer i serier. Den vanligaste orsaken till besvärande hjärtklappning är inte hjärtat utan nervsystemet: stress, oro, sömnbrist, kaffe, nikotin, alkohol och lågt blodsocker höjer adrenalinet och gör både slagen kraftigare och extraslagen fler. Därefter kommer hormoner (klimakteriet, graviditet, sköldkörteln), blodbrist, läkemedel och vätskebrist. Egentliga rytmrubbningar som behöver behandling, förmaksflimmer och attackvis snabb hjärtrytm, finns också, och de känns igen på sitt mönster: en puls som plötsligt blir helt oregelbunden och förblir det, eller en regelbunden rusning som startar som ett knäpp och slutar lika tvärt. Här är hur du skiljer dem åt, när det brådskar, vad läkaren gör, och vad du själv kan göra för att lugna ett hjärta som bultar av stress.
Vanliga orsaker till hjärtklappning
| Orsak | Så känns det typiskt | Vad som hjälper |
|---|---|---|
| Stress, oro, panikångest | Kraftiga, snabba slag, ofta med tryck i bröstet, yrsel, stickningar; kommer i vila, vid tankar, på natten | Långsam utandning, rörelse, sömn, avslappning; vid återkommande ångest hjälp via vårdcentralen |
| Kaffe, energidryck, nikotin, snus | Extraslag och snabb puls några timmar efter intag | Halvera, flytta till förmiddagen, räkna med 1–2 veckors omställning |
| Alkohol | Hjärtklappning natten efter och dagen efter; alkohol är den vanligaste utlösaren av förmaksflimmer hos yngre | Minska, undvik stora mängder vid ett tillfälle |
| Sömnbrist | Extraslag och snabb vilopuls dagen efter dålig sömn | Prioritera sömnen; se sömnproblem |
| Klimakteriet | Hjärtklappning tillsammans med värmevallningar, ofta på natten | Mycket vanligt och ofarligt; prata med vårdcentralen om besvären är stora |
| Järnbrist och blodbrist | Snabb puls vid ansträngning, trötthet, blekhet, andfåddhet i trappor | Blodprov; järn bara vid konstaterad brist |
| Överaktiv sköldkörtel | Snabb vilopuls hela tiden, värmekänsla, viktnedgång, darrningar, oro | Blodprov (TSH); behandlas |
| Lågt blodsocker, vätskebrist, feber | Hjärtklappning med svettning, darrighet, yrsel | Ät regelbundet, drick, vila |
| Läkemedel och preparat | Astmamediciner, nässprej med avsvällande medel, vissa antidepressiva, ADHD-läkemedel, bantningspreparat, höga doser koffeintabletter | Läs bipacksedeln, fråga läkare eller apotek; sluta aldrig med receptbelagda läkemedel på egen hand |
| Graviditet | Högre vilopuls och fler extraslag, särskilt i andra och tredje trimestern | Normalt; nämn det för barnmorskan |
| Efter träning och vid överträning | Puls som inte går ner, extraslag i vila dagarna efter hårda pass | Vila, se återhämtning efter träning |
| Rytmrubbning (förmaksflimmer, SVT) | Se nedan | Undersöks och behandlas |
Ring 112
- Hjärtklappning tillsammans med bröstsmärta eller tryck i bröstet som håller i sig mer än 15 minuter, strålar ut i arm, käke eller rygg, eller kommer med kallsvett och illamående.
- Hjärtklappning som gör att du svimmar eller är nära att svimma.
- Hjärtklappning med uttalad andnöd eller läppar som blir blå.
- Mycket snabb puls (över 150 i vila) som inte går ner på 20–30 minuter, särskilt om du har känd hjärtsjukdom.
- Plötslig förvirring, ensidig svaghet eller talsvårigheter, med eller utan hjärtklappning.
Vårdcentralen: boka tid
- Inom några dagar: pulsen har blivit helt oregelbunden ("kaotisk", utan mönster) och förblivit det i mer än några timmar: misstänkt förmaksflimmer, som ger strokerisk och ska bedömas snart. Känn pulsen på handleden: vid flimmer går det inte att förutse nästa slag.
- Inom ett par veckor: återkommande attacker av regelbunden, snabb rusning (150–220 slag/min) som startar och slutar tvärt som en strömbrytare (misstänkt SVT, kan botas); hjärtklappning som kommer vid ansträngning och tvingar dig att stanna; extraslag som är så många att de stör dig varje dag; hjärtklappning med trötthet, viktnedgång eller andfåddhet; ny hjärtklappning om du är över 60, har högt blodtryck, diabetes eller hjärtsjukdom i familjen; hjärtklappning som gör dig så orolig att vardagen påverkas.
Utredningen är odramatisk: puls och blodtryck, EKG, blodprover (blodvärde, sköldkörtel, salter, blodsocker), och om besvären kommer attackvis ett långtids-EKG i ett till sju dygn eller en tum-EKG du tar själv när det känns. De flesta får beskedet att hjärtat är friskt och att extraslagen är ofarliga, och enbart det beskedet minskar ofta besvären.
Extraslag: därför känns de och därför är de ofarliga
Ett extraslag utlöses av en cell i förmaket eller kammaren som skickar en impuls innan sinusknutan hunnit, hjärtat drar ihop sig innan det fyllts, slaget blir svagt (det känns som att hjärtat "hoppar över"), nästa normala impuls faller i den paus som följer, hjärtat hinner fyllas extra mycket, och slaget därefter blir kraftigt (dunsen). Friska hjärtan gör detta flera gånger om dagen; i ett långtids-EKG har de flesta hundratals extraslag per dygn utan att märka dem. De märks mer av stress, koffein, trötthet, efter måltid, i liggande på vänster sida och i tystnad, och det är därför de nästan alltid upptäcks på kvällen i sängen. Hos personer med friskt hjärta (normalt EKG och ultraljud) är extraslag ofarliga oavsett antal; vid mycket stort antal (över 10–15 procent av alla slag) följs de upp, och de kan då behandlas.
Vad som lugnar hjärtklappning
1. Långsam utandning
Det snabbaste sättet att sänka puls och adrenalin är att förlänga utandningen: andas in genom näsan i fyra sekunder, ut genom nästan slutna läppar i sex till åtta sekunder, tio gånger. Utandningen aktiverar vagusnerven, som bromsar sinusknutan, och pulsen sjunker redan efter några andetag. Fler övningar i avslappningsövningar och andningsövningar och i vagusnerven: övningar som lugnar nervsystemet.
2. Vagusmanövrer vid plötslig rusning
Vid en attack av regelbunden snabb puls (SVT) kan du prova att krysta som på toaletten i 15 sekunder med stängd mun och näsa och därefter lägga dig ner med benen högt, eller att doppa ansiktet i kallt vatten i tio sekunder. Det bryter ofta attacken; fungerar det inte inom några minuter eller om du mår dåligt: 112. Manövrerna är ofarliga för friska men ska inte göras om du nyligen haft hjärtinfarkt eller stroke.
3. Se över stimulantia
Halvera kaffet, ta bort energidryck och koffeintabletter, flytta sista koppen till före lunch, och minska alkohol och nikotin. Räkna med att extraslagen kan öka de första dagarna när kroppen ställer om, och ge det två veckor innan du utvärderar.
4. Sömn, mat, vatten
Sömnbrist är den enskilt vanligaste utlösaren efter stress. Ät regelbundet så blodsockret inte dippar, drick jämnt över dagen (vätskebrist och saltbrist efter svettning ger extraslag), och undvik stora måltider sent på kvällen, som pressar på diafragman och triggar extraslag hos många.
5. Rörelse
Regelbunden konditionsträning sänker vilopulsen, stärker vagustonus och minskar extraslag på sikt; akut stress går också ur kroppen snabbast med en rask promenad. Har du hjärtklappning som kommer vid ansträngning: undersök först.
6. Avslappning och nervsystemet
Besvärande hjärtklappning utan hjärtsjukdom handlar nästan alltid om ett nervsystem som ligger för högt. Allt som sänker det hjälper: regelbundna pauser, värme, bastu i måttlig dos, yoga, meditation, massage och koppning. Koppning behandlar inte hjärtat och ska aldrig göras på bröstkorgens framsida över hjärtat, men lugn, långsam koppning på ryggen, skuldrorna och nacken med de statiska kopparna i 10–15 minuter, i kombination med långsam andning, är för många ett effektivt sätt att få kroppen att växla ner på kvällen. Koppningsprogrammet för meditation och avslappning och programmet för andningsövningar är gjorda för det; läs också stress: symtom och stresshantering. Koppa inte om du har pacemaker eller ICD utan att ha frågat din läkare, inte vid pågående hjärtklappning som du inte vet orsaken till, och aldrig som ersättning för utredning; se när du ska undvika koppning.
7. Oron i sig
Hjärtklappning och oro driver varandra: adrenalin ger extraslag, extraslagen ger rädsla, rädslan ger mer adrenalin. Att ha fått ett EKG och ett besked bryter ofta cirkeln. Hjälper inte det, är kognitiv beteendeterapi för hälsoångest och panikångest väl dokumenterat och nås via vårdcentralen.
Hjärtklappning på natten
Att hjärtat bultar när du lagt dig beror oftast på att det är tyst och stilla (du märker extraslag du haft hela dagen), att du ligger på vänster sida (hjärtat ligger an mot bröstväggen), att kvällen innehållit kaffe, vin eller en stor måltid, eller att dagens stress släpper först när du slutar vara aktiv. Klimakteriets värmevallningar är en annan vanlig orsak. Lägg dig på höger sida eller på rygg med huvudet något högt, gör tio långsamma utandningar, och flytta kaffe och alkohol tidigare på dagen. Hjärtklappning som väcker dig med andnöd så att du måste sätta dig upp, eller som kommer med svullna ben, ska undersökas. Se också djupsömn och sovställning.
Läs mer
Stress: symtom och stresshantering, utmattningssyndrom, ångest och oro i kroppen, trötthet: orsaker, dålig blodcirkulation och diafragman: så andas du rätt.
Vanliga frågor
Vad beror hjärtklappning på?
Oftast på nervsystemet och livsstilen, inte på hjärtat: stress och oro, kaffe, energidryck, nikotin, alkohol, sömnbrist, lågt blodsocker och vätskebrist höjer adrenalinet och gör slagen kraftigare och extraslagen fler. Därefter hormoner (klimakteriet, graviditet, överaktiv sköldkörtel), blodbrist och läkemedel. Rytmrubbningar som förmaksflimmer och SVT finns också och känns igen på sitt mönster: helt oregelbunden puls som håller i sig, eller rusning som startar och slutar tvärt.
När är hjärtklappning farligt?
Ring 112 om hjärtklappningen kommer med bröstsmärta eller tryck som håller i sig, svimning eller nära svimning, uttalad andnöd, eller mycket snabb puls som inte går ner på 20–30 minuter. Boka vårdcentral snart om pulsen blivit helt oregelbunden och förblivit det (misstänkt förmaksflimmer), vid återkommande attacker av snabb regelbunden rusning, hjärtklappning vid ansträngning, eller om du är över 60 eller har hjärt-kärlsjukdom.
Är extraslag farligt?
Hos ett friskt hjärta: nej. Alla har extraslag, oftast flera hundra per dygn utan att märka dem, och de känns mest i vila och på kvällen. De ökar av stress, koffein, trötthet, alkohol och stora måltider. Mycket många extraslag (över cirka tio procent av slagen) följs upp och kan behandlas, och extraslag hos någon med känd hjärtsjukdom bedöms av läkare. Ett normalt EKG och eventuellt ultraljud räcker för att ge lugnande besked.
Hur lugnar man ner hjärtklappning snabbt?
Förläng utandningen: in genom näsan i fyra sekunder, ut genom nästan slutna läppar i sex till åtta sekunder, tio gånger; det aktiverar vagusnerven och sänker pulsen inom en minut. Vid plötslig regelbunden rusning: krysta med stängd mun och näsa i 15 sekunder och lägg dig med benen högt, eller doppa ansiktet i kallt vatten. Sätt dig eller gå lugnt, drick vatten, och undvik mer koffein. Går det inte över eller mår du dåligt: 112.
Hjälper koppning mot hjärtklappning?
Inte mot hjärtat, och koppning ska aldrig göras över hjärtat på bröstkorgens framsida eller användas i stället för utredning. Men när hjärtklappningen beror på stress och ett nervsystem som ligger för högt, vilket är det vanligaste, är lugn statisk koppning på rygg, skuldror och nacke i kombination med långsam andning ett av flera bra sätt att växla ner på kvällen. Har du pacemaker eller ICD: fråga din läkare först.
Relaterade guider
- Snarkning och sömnapné – orsaker, så slutar du snarka och när du ska utredas
- Wim Hof-metoden – andning, kyla, vad forskningen säger och säkerhet
- Ont i bröstmuskeln eller hjärtat? Muskulär bröstsmärta – så skiljer du dem
- Sömnbrist – symtom, vad som händer i kroppen och så tar du igen sömn
Skriven av Curam. Senast uppdaterad 2026-10-17. Innehållet är allmän information om egenvård och ersätter inte vård. Vid plötsliga, kraftiga eller ovanliga besvär, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Rådgör med läkare innan du koppar om du är gravid, tar blodförtunnande läkemedel eller har en sjukdom som påverkar hud, kärl eller blod.
