Foglossning (bäckensmärta under graviditet, graviditetsrelaterad bäckensmärta) är smärta i bäckenets leder, oftast baktill vid korsbenets leder på ena eller båda sidor, framtill vid blygdbenet, eller i ljumskar, säte och lår. Den beror på att hormoner gör bäckenets leder rörligare samtidigt som vikten och belastningen ökar, så att muskler och ledband får arbeta hårdare än de är vana vid. Ungefär var femte gravid får besvär, vanligen från mitten av graviditeten, och de flesta blir bra inom några veckor till månader efter förlossningen. Det är ofarligt för barnet men kan göra vardagen mycket tung. Det som hjälper är att hitta sätt att röra sig som inte provocerar lederna, anpassad träning, bäckenbälte, sidläge med kudde och ibland fysioterapi. Koppning hör inte hit under graviditeten: vi avråder från all koppning på ländrygg, bäcken och mage tills du fött, och förklarar varför nedan. Här är hur du känner igen foglossning, vad som hjälper, vad du ska undvika och när du ska söka vård.
Vad är foglossning, och hur känns det?
Bäckenet består av tre ben som hålls ihop av starka ledband i två leder baktill (sacroiliakalederna) och en framtill (symfysen). Under graviditeten mjukar hormoner upp ledbanden så att bäckenet ska kunna ge vika vid förlossningen, samtidigt som magen växer, tyngdpunkten flyttas framåt och bålmusklerna sträcks ut. Det gör lederna mer rörliga och mer belastade, och hos en del blir de smärtsamma. Typiskt: smärta djupt i ena eller båda skinkorna, i svanken, över blygdbenet eller i ljumskarna; värst när du vänder dig i sängen, går i trappor, står på ett ben (dra på byxor), går långt eller reser dig från sittande; ibland en känsla av att det "klickar" eller ger vika i bäckenet. Smärtan kommer av belastning och lindras av vila, till skillnad från sammandragningar som kommer i vågor oavsett vad du gör. Foglossning säger inget om hur förlossningen kommer att gå och skadar inte barnet.
När du ska söka vård
Kontakta förlossningen eller ring 112 om smärtan kommer tillsammans med blödning, vattenavgång, regelbundna sammandragningar före vecka 37, feber, eller om barnet rör sig mindre än vanligt. Sök vård samma dag om du får svårt att kissa eller tömma blåsan, domningar i underlivet eller benen, plötslig svaghet i ett ben, eller om du inte kan belasta benet alls. Kontakta barnmorskan eller vårdcentralen om smärtan hindrar dig från att gå, sova eller arbeta, om den förvärras snabbt, eller om egenvård inte räcker; du kan få remiss till fysioterapeut, bäckenbälte, kryckor och i vissa fall sjukskrivning. Ont i ryggen under graviditeten som sitter högre upp, i bröstryggen, eller strålar ned i benet nedanför knät ska också bedömas.
Vad som hjälper
- Rör dig inom smärtgränsen, men undvik det som provocerar. Gå kortare sträckor oftare i stället för en lång promenad. Undvik att stå på ett ben: sitt när du drar på byxor och strumpor. Ta små steg, undvik att gå i sidled och att bära tungt på ena sidan. Rulla i stället för att lyfta.
- Vänd dig med knäna ihop. I sängen: böj knäna, pressa dem ihop (gärna med en kudde emellan) och rulla hela kroppen i ett stycke. Samma sak när du går ur bilen: benen ihop, snurra på sätet, sätt ned båda fötterna samtidigt.
- Sov på sidan med stöd. En kudde mellan knäna och fotlederna, en under magen och gärna en bakom ryggen, så att bäckenet ligger plant.
- Bäckenbälte. Ett bälte som sitter lågt, under magen och över höfterna, stabiliserar lederna och lindrar för många vid gång och stående. Utprovas via barnmorska eller fysioterapeut och används vid belastning, inte dygnet runt.
- Anpassad träning. Bäckenbottenträning, lätta övningar för djupa magmuskler och sätesmuskler (höftlyft med knäna ihop, knäpress mot kudde i ryggläge), vattengymnastik för gravida och simning (undvik bröstsim om det gör ont). Fysioterapeuten anpassar programmet.
- Värme på säte och svank, varm dusch, och avslappning. Kyla på blygdbenet om det är ömt där.
- Smärtlindring enligt barnmorskans eller läkarens råd; paracetamol brukar vara förstahandsval under graviditeten, antiinflammatoriska tabletter undviks i regel.
- Avlasta i vardagen. Höj arbetshöjder, sitt med stöd och fötterna i golvet, undvik mjuka låga soffor, be om hjälp med tunga sysslor, och planera dagen så att du inte står och går i timmar i sträck. Sjukskrivning på deltid eller heltid är en vanlig och rimlig åtgärd.
Varför vi inte koppar ländrygg och bäcken under graviditeten
Koppning ökar cirkulationen kraftigt lokalt, påverkar bindväv och ledband och kan ge en reaktion i hela kroppen. Ledbanden runt ett gravidbäcken är redan uppmjukade, och ländryggens och bäckenets område ligger nära livmodern. Det saknas studier som visar att koppning där är säkert under graviditet, och det saknas skäl att ta risken: det som hjälper vid foglossning är stabilitet, inte mer rörlighet. Därför avråder vi från all koppning på mage, ländrygg, säte, bäcken och insidan av låren tills du fött, samma linje som i vår guide Koppning under graviditet och amning. Det som går bra, i samråd med barnmorskan, är ansiktskoppning och lätt statisk koppning på axlar och vader mot spänningar och tunga ben, se Svullna ben och fötter. Prata alltid med barnmorskan innan du koppar något alls under graviditeten.
Efter förlossningen brukar bäckensmärtan avta inom veckor till månader. När du är återställd efter förlossningen (och efter amningen om du vill vara försiktig, se guiden ovan) kan lätt koppning av säte och ländrygg hjälpa de muskler som jobbat hårt under graviditeten att släppa; då gäller samma rutin som i Ont i ryggen och ländryggen och Piriformissyndrom. Har du kvar bäckensmärta mer än tre månader efter förlossningen, be om en fysioterapeut med inriktning på bäcken.
Det här ska du undvika
Stå på ett ben, gå i sidled eller bakåt, bära tungt på ena sidan, sitta med korsade ben eller på kanten av stolen, djupa knäböj och utfall, tunga lyft, bröstsim om det gör ont, hårda stretchar av bäckenet och höfterna, långa promenader på hårt underlag när det värker, och koppning på mage, ländrygg, säte och bäcken. Undvik också att "testa" om det gör ont; varje provokation gör lederna ömmare för en stund.
Vanliga frågor
När börjar foglossning, och när går den över?
Vanligast från mitten av graviditeten, ibland tidigare. De flesta blir bra inom några veckor till månader efter förlossningen, en mindre andel har kvar besvär längre och bör då få fysioterapi.
Är foglossning farligt för barnet?
Nej. Foglossning påverkar bäckenets leder och muskler, inte barnet, och säger inget om hur förlossningen kommer att gå. Smärta tillsammans med blödning, vattenavgång, feber eller minskade fosterrörelser är däremot alltid ett skäl att kontakta förlossningen.
Kan jag koppa mig mot foglossning?
Nej, inte på ländrygg, säte, bäcken eller mage under graviditeten; det avråder vi från. Lätt statisk koppning på axlar och vader samt ansiktskoppning går bra i samråd med barnmorskan. Efter förlossningen kan koppning av säte och ländrygg hjälpa musklerna att släppa.
Hjälper ett bäckenbälte?
Många får tydlig lindring vid gång och stående. Bältet ska sitta lågt, under magen och över höfterna, provas ut av barnmorska eller fysioterapeut och användas vid belastning, inte hela tiden.
Kan jag träna med foglossning?
Ja, anpassat: bäckenbotten, djupa magmuskler, sätesmuskler med knäna ihop, vattengymnastik och simning utan bensparkar som gör ont. Undvik ett-bens-övningar, utfall, djupa knäböj och allt som provocerar. En fysioterapeut hjälper dig att hitta rätt nivå.
Källor
- 1177 Vårdguiden, sök på "foglossning" och "bäckensmärta under graviditeten" för medicinsk information och när du ska söka vård.
- Curams FAQ och koppningsprogram, framtagna tillsammans med utbildade massageterapeuter.
Relaterade guider
Skriven av Curam. Senast uppdaterad 2026-10-17. Innehållet är allmän information om egenvård och ersätter inte vård. Vid plötsliga, kraftiga eller ovanliga besvär, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Rådgör med läkare innan du koppar om du är gravid, tar blodförtunnande läkemedel eller har en sjukdom som påverkar hud, kärl eller blod.
