Guider om koppning
Högt blodtryck: symtom (och varför det oftast inte ger några), värdena som räknas, orsaker, så mäter du hemma, så sänker du blodtrycket naturligt (salt, kost, vikt, rörelse, sömn, stress, alkohol), när medicin behövs, och koppning vid högt blodtryck
Högt blodtryck är den enskilt största riskfaktorn för stroke och hjärtinfarkt, var fjärde vuxen svensk har det, hälften vet inte om det, och det beror på att det nästan aldrig ger symtom förrän det gjort skada; huvudvärk, yrsel och näsblod som folk förknippar med högt tryck är oftast något annat. Det som räknas är siffrorna: över 140/90 på mottagningen eller 135/85 hemma vid upprepade mätningar är högt blodtryck, 130–139/85–89 är en gråzon där livsstilen avgör, och under 120/80 är optimalt. Det goda är att blodtrycket är ovanligt känsligt för vad du gör: mindre salt, mer kalium (grönsaker, frukt, bönor), några kilos viktnedgång, 30 minuters rörelse om dagen, sju till åtta timmars sömn, mindre alkohol, inget snus och stresshantering sänker trycket med 5–15 mmHg tillsammans, lika mycket som en medicin, och kan skjuta upp eller minska behovet av tabletter. Här är symtomen och varför de saknas, värdena som gäller, orsakerna (ålder, arv, salt, övervikt, alkohol, stillasittande, sömnapné, njurar, hormoner, p-piller och värktabletter), hur du mäter hemma på rätt sätt, de tio åtgärderna som faktiskt sänker trycket med siffror på effekten, när medicin behövs och varför det inte är ett misslyckande, varningstecknen som kräver akut vård, och vad som gäller för koppning, bastu och massage: koppning är i regel säker vid välbehandlat högt blodtryck och sänker stresspåslaget tillfälligt, men är ingen behandling, och det finns tydliga undantag.
Läs mer
Magnesiumbrist: symtom, vem som får brist, hur du vet, magnesium mot kramp, sömn, stress, migrän och PMS – vad som faktiskt har stöd, vilken sort du ska välja (citrat, glycinat, oxid), dos, biverkningar, när du inte ska ta det, och magnesium i mat
Magnesium är det tillskott flest svenskar tar, mot kramp, sömnproblem, stress, huvudvärk, PMS och allmän trötthet, och det är samtidigt ett av de mest missförstådda: många tar det utan att ha brist, väljer en sort som knappt tas upp, och förväntar sig effekter som forskningen inte stödjer, medan de som faktiskt har brist (magproblem, diabetes, magsyrahämmare, hög alkoholkonsumtion, vattendrivande, hård träning, dålig kost) sällan upptäcks eftersom blodprovet är trubbigt. Magnesium behövs i över 300 enzymreaktioner, i muskler och nerver, i energiomsättningen, i skelettet och för hjärtrytmen. Här är symtomen på brist (muskelkramper och ryckningar, trötthet, oro, sömnbesvär, hjärtklappning, domningar, huvudvärk, förstoppning), vem som får brist och varför, hur du vet (prov, riskgrupper, provbehandling), vad forskningen faktiskt säger punkt för punkt (ja till migrän, PMS, förstoppning, blodtryck vid brist och möjligen sömn; nej till nattliga benkramper hos äldre och kramp hos friska), vilken sort du ska välja och varför oxid är en dålig affär, dos och när på dygnet, biverkningar och när du inte ska ta magnesium (njursvikt, vissa läkemedel), magnesium i mat, och hur koppning och stretch löser spända, krampande muskler oavsett magnesiumstatus.
Läs mer
Förklimakteriet (perimenopaus): symtomen som kommer först (oregelbunden mens, sömn, humör, hjärtklappning, ledvärk), i vilken ålder det börjar, hur du vet att du är där utan hormonprov, vad som hjälper, och koppning mot sömn, stress, svullnad och värk
Du är 44 och sover plötsligt dåligt, vaknar klockan fyra med hjärtklappning, får PMS som är värre än i tonåren, mensen kommer när den vill, lederna värker på morgonen och du känner inte igen ditt humör. Blodproven är normala och läkaren säger att du är för ung för klimakteriet. Det här är förklimakteriet, perimenopausen, de två till tio år före sista mensen då äggstockarnas hormonproduktion börjar svänga, och det börjar i genomsnitt vid 45 men ofta redan vid 40. Det är den fas som ger flest symtom och minst förståelse, eftersom mensen fortfarande kommer, hormonproverna säger ingenting (nivåerna svänger från dag till dag) och symtomen förväxlas med stress, depression, sköldkörtel och vanligt åldrande. Här är vad som händer i kroppen, de tidiga symtomen i ordning, hur du vet att du är i förklimakteriet utan prov, vad som skiljer det från det som liknar, vad som hjälper (sömn, träning, alkohol, hormonbehandling som numera rekommenderas tidigare, lokalt östrogen, KBT), och hur koppning och lymfmassage lindrar det som är mest påtagligt: sömnen, stressen, svullnaden, ledvärken och spänningen i nacke och rygg.
Läs mer
Stärka immunförsvaret: hur det fungerar och varför det inte ska boostas, vad som faktiskt har effekt (sömn, rörelse, stress, kost, vaccin), vad som inte har det (de flesta tillskott), lymfsystemets roll, och vad koppning gör och inte gör
Varje höst säljs det för miljoner i tillskott som ska "boosta immunförsvaret", och varje höst blir vi förkylda ändå. Immunförsvaret är inte en muskel som kan pumpas upp, utan ett balanserat system av celler, signaler och barriärer som ska reagera precis lagom: för svagt och infektioner tar över, för starkt och du får allergi, inflammation och autoimmun sjukdom. Det som faktiskt påverkar hur ofta du blir sjuk och hur snabbt du blir frisk är inte en kapsel utan grunderna: sömn (den enskilt största faktorn, mätt i hur många som blir förkylda efter samma virus), regelbunden måttlig rörelse, hanterbar stress, en kost med tillräckligt protein, grönsaker och fibrer, normal vikt, måttligt med alkohol, rökstopp, D-vitamin om du har brist, och vaccin. Här är hur immunförsvaret fungerar, vad som har bevisad effekt och hur stor, vad som är bortkastat (de flesta tillskott, "detox", kalla bad som mirakelkur), lymfsystemets roll som immunförsvarets transportnät, och ärligt om koppning och lymfmassage: de gör inte att du slipper förkylningar, men de håller lymfan i rörelse, sänker stress och förbättrar sömn och återhämtning, vilket är de vägar som faktiskt spelar roll.
Läs mer
Restless legs (rastlösa ben) och myrkrypningar i benen: så känns det, orsaker (järnbrist, graviditet, läkemedel, nerver), skillnaden mot kramp, nervsmärta och åderbråck, behandling som fungerar, kvällsrutin, och koppning och massage av benen
Det börjar när du sätter dig i soffan eller lägger dig i sängen: en krypande, kittlande, pirrande eller elektrisk känsla djupt inne i vaderna eller låren, ett tvång att röra på benen, och lindring bara så länge du rör dem. Restless legs, rastlösa ben, drabbar var tionde vuxen någon gång och var tjugonde regelbundet, oftare kvinnor, oftare med åren, och det förstör sömnen mer än det skadar benen. Den vanligaste behandlingsbara orsaken är lågt järnlager i hjärnan, även när blodvärdet är normalt, och ferritin under 75 är anledning att behandla. Andra orsaker är graviditet, njursvikt, vissa antidepressiva och antihistaminer, nervskador och alkohol. Här är hur du känner igen det, hur det skiljer sig från vadkramp, nervsmärta och åderbråck, vilka prover du ska be om, vad som faktiskt hjälper (järn, läkemedelsgenomgång, rörelse på kvällen, värme, kyla, kompression, sömnhygien) och hur massage och koppning av vader och lår på kvällen dämpar krypningarna för många.
Läs mer
Ont i ryggen på morgonen: varför ryggen är stel när du vaknar (sovställning, madrass, diskar, artros, inflammation), hur du skiljer ofarlig stelhet från den som ska utredas, en morgonrutin, rätt madrass och kudde, och koppning på kvällen
Du vaknar, rullar dig ur sängen i etapper, och de första tio minuterna är ryggen stel som en bräda; efter duschen och kaffet är det borta. Ont i ryggen på morgonen är extremt vanligt och nästan alltid mekaniskt: diskarna sväller av vätska under natten och blir styvare, musklerna har varit stilla i åtta timmar, sovställningen eller madrassen har hållit ryggen i ett dåligt läge, och vid artros är lederna som stelast efter vila. Det släpper inom 30 minuter av rörelse. Men morgonstelhet som varar över en timme, väcker dig andra halvan av natten, blir bättre av rörelse och sämre av vila, och börjat före 45 års ålder, är kännetecknet på inflammatorisk ryggsjukdom (ankyloserande spondylit), som många går med i åratal innan den upptäcks. Här är skillnaden, de vanliga orsakerna, en femminutersrutin i sängen och på golvet som gör att du kommer upp mjukare, hur du väljer madrass och kudde och sovställning, vad som hjälper på kvällen (koppning av ländrygg och säte före läggdags minskar morgonstelheten påtagligt för många), och när du ska söka vård.
Läs mer
Sömnbrist: symtomen (kropp, humör, hjärna), vad som händer efter en natt, en vecka och månader med för lite sömn, hur mycket sömn du behöver, hur du tar igen sömn på rätt sätt, vad som hjälper när du inte kan sova mer, och när du ska söka hjälp
Trött är bara början. Sömnbrist känns i hela kroppen: ömma muskler, huvudvärk, sötsug, frusenhet, infektioner som biter sig fast, och i huvudet: kort stubin, dåligt minne, sämre omdöme, nedstämdhet. En natt med fyra timmar sänker reaktionsförmågan som en promille alkohol; en vecka med sex timmar ger samma prestation som en hel natts vaka, utan att du märker det själv. Här är vad som händer i kroppen efter en natt, en vecka och månader med för lite sömn, hur mycket sömn du faktiskt behöver (de flesta vuxna sju till nio timmar, och nej, du är nästan säkert inte en av dem som klarar sig på fem), hur du tar igen sömn på ett sätt som fungerar (tidigare läggning i flera dagar, inte en maratonsovmorgon), vad som hjälper när livet inte tillåter mer sömn (småbarn, skift, vård av anhörig), hur du skiljer sömnbrist från sömnstörning, och när trötthet trots tillräckligt med sömn ska utredas. Koppning botar inte sömnbrist, men lugn koppning av rygg och nacke på kvällen är ett av de mest effektiva sätten att få ett uppvarvat nervsystem att somna.
Läs mer
Ont i höften på natten och när du ligger på sidan: de vanliga orsakerna (trokanterit, artros, spänd höftböjare, sätesmuskler, ryggen), varningstecknen, sovställningar och madrass som hjälper, övningar som botar, och koppning av höftens utsida
Du vaknar av att höften värker, vänder dig, och vaknar igen av den andra höften. Ont i höften på natten är ett av de allra vanligaste sömnstörande besvären hos vuxna över 40, särskilt kvinnor, och det är nästan aldrig själva höftleden: det är senfästena och slemsäcken på höftens utsida (trokanterit, gluteal tendinopati), som trycks ihop när du ligger på sidan och sträcks när du ligger med det övre benet fallande framåt. Därefter kommer höftledsartros (värk i ljumsken, stelhet på morgonen), spänd höftböjare efter en dag i stolen, överbelastade sätesmuskler, och smärta från ländryggen. Här är hur du skiljer dem åt, varningstecknen (nattlig värk som inte påverkas av läge, feber, smärta efter fall), vad som hjälper redan i natt (kudde mellan knäna, rätt madrass, inte ligga på den ömma sidan, inte korsa benen), vad som botar på sex till tolv veckor (styrka i gluteus medius, mindre sträckning av senfästet), och hur koppning av höftens utsida och sätet gör det lättare att sova.
Läs mer
Snarkning och sömnapné: varför man snarkar, skillnaden mellan ofarlig snarkning och sömnapné, tecknen som betyder utredning, och det som faktiskt hjälper: sovställning, vikt, näsandning, alkohol, bettskena, CPAP och övningar för svalg och tunga
Snarkning är ljudet av luft som pressas genom ett för trångt svalg: gommen, tungbasen och svalgväggarna slappnar av i sömnen, passagen blir smal och vävnaden vibrerar. Var fjärde vuxen snarkar regelbundet, och de flesta av dem har en ofarlig men störande vana som påverkas av sovställning, alkohol, vikt, nästäppa och ålder. Hos en del är snarkningen i stället tecken på sömnapné: svalget faller ihop helt, andningen stannar i tio sekunder eller mer, syret sjunker och hjärnan väcker kroppen med ett ryck, gång på gång, hela natten. Det ger dagtrötthet, huvudvärk på morgonen, högt blodtryck och på sikt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och det går att behandla mycket effektivt. Här är hur du skiljer vanlig snarkning från sömnapné, vilka tecken som betyder att du ska be om en sömnregistrering, och vad som faktiskt minskar snarkning: sidoläge, viktnedgång, fri näsa, alkoholstopp på kvällen, bettskena, CPAP vid apné, och träning av svalg och tunga som har förvånansvärt bra stöd. Lätt koppning och lymfmassage av käke och hals kan lindra nästäppa och spänning, men behandlar inte apné.
Läs mer